Religionens sociala konsekvenser

Av Kauko Puottula
2007

Tillbaka till inledande sida

Religion kan ha olika riktningar och den kan påverka sin omgivning och sin anhängarskara på många sätt. Religion kan öka eller minska ekonomisk aktivitet och välfärd i samhället (3). Religion i form av socialt kapital kan förbättra och förlänga livet hos människor (5). Det finns spänningar och svåra strider (t. ex. mellan framstegsvänliga och reaktionära) inom religion (2, 4). Man kan använda och utnyttja religion, religiösa auktoriteter och religiösa föreställningar på många sätt (1). Här finns några enstaka fall.

Rubriker

  1. Martin Luther och äppelträd
  2. Kyrkans image
  3. Protestantismen och kapitalismen.
  4. Dödahavsrullarna
  5. Socialt kapital.

Martin Luther och äppelträd

Essä av Kauko Puottula 2.10.2007

Tillbaka till rubriker

Det brukar kallas världens bäst kända luthercitat: "Om jag visste att världen gick under i morgon, skulle jag ändå plantera ett äppelträd i dag". Uttrycket är tillskrivet Luther, en tysk reformator, men förmodligen är det inte autentiskt.

Citatkritik ingick i finska språkväktarprogrammet "Aristoteleen kantapää" , som betyder Aristoteles häl, där också Luthers texter hamnade för granskning under "gudomliga juli" år 2007. I radioprogrammet konstaterade en av våra bästa lutherkännare, teol.dr. Juhani Forsberg att citatet första gången förekommer på ett postkort i Leipzig från år 1944. Martin Luther dog år 1546, så hans mest berömda uttalande tillkom knappt 400 år efter hans död.

Nu är det väl dokumenterat att Luther gillade trädgårdsodling - "jag beställde frön från Nürnberg", skriver han i ett av sina brev. Luther trivdes i sin trädgård på fritiden samt njöt av skönhet av träd och blommor. Han sade också att Bibeln är som äppelträd som man gagnar ruska upp om igen. Men själva kritiska citatet finns inte i samlingarna av Luther-dokument, inte i hans bordssamtal eller någon annanstans. För Forsberg är det självklart så, citatet står inte alls i linje med Luthers tankar. Hade Luther vetat när den yttersta dagen skulle komma skulle det för honom ha varit en den allra största glädjens dag. Att få möta Kristus och samtidigt få lämna denna jämmerdal!

Tanken om äppelträdet påminner närmast om ett kinesiskt ordspråk, menar Forsberg, Men fastän tanken är oluthersk är den inte helt främmande inom den lutherska kyrkan. I pietismen som växte upp på 1700 talet finns tanken på pliktuppfyllelse till varje pris. Det är mera ödestro, menar Forsberg. En sådan inställning var främmande för Luther som utmanade hela den rådande ordningen.

Det förhindrar inte att citatet haft en oerhörd effekt. Citatet har haft social beställning. Det skapade hopp när Tyskland byggdes upp ur ruinerna efter andra världskriget, säger Forsberg. Ett slags symbol för det tyska ekonomiska undret. Hans gissning att någon för tyskarna viktig person citerat orden som Luther-ord i ett avgörande ögonblick under krigsslutet.

Sedan har citatet börjat leva sitt eget liv. Juice Leskinen skrev vers:

"Kuule istuta vielä se omenapuu,
vaikka tuli jo tuhkaasi nuolee,
vaikka huomenna saaste jo laskeutuu,
vaikka huomenna aurinko kuolee."

Kyrkans image

Essä av Kauko Puottula 16.10.2007

Tillbaka till rubriker

Lutherska kyrkans image lider av att kyrkan i offentligheten verkar vara en plats där man grälar mycket. Någon kan säga att det bara är den bild som medierna serverar om kyrkan. Men grälen om kvinnliga präster får många människor att vända ryggen till kyrkan. Stridighet i kyrkan skall minska aktivitet hos duktiga församlingsmedlemmar samt penningflöde till kyrkan minskar. Folket känner det som om kyrkan skulle godkänna grälandet.

Det finns i Finlad bara tio församlingar (det är bara 2% av den totala mängden av församlingarna) där några manliga präster har svårigheter att godkänna kvinnliga präster och genomföra altartjänst med dem. Några enstaka olyckliga fall (till exempel i Hyvinge, Vammala och Uleåborg) kan förvrida hela kyrkans offentlighetsbild. Det är en ganska liten minoritet av präster som skapar svårigheter inom kyrkan. Å andra sidan - det kan vara nästan fjärdedel av duktiga församlingsmedlemmar som är kritisk mot kvinnoprästerskapet. Motstånd är således större hos församlingsmedlemmar än hos präster.

Det kan nämnas också att av dem som har börjat studera teologi vid Helsingfors universitet kvinnor är 70%. Flera kvinnor än män utexamineras eller blir färdiga. Av hela prästerskapet är kvinnors andel 40%. Därför ser medveten diskriminering av kvinnliga präster mera komisk ut (Turun Sanomat 18.10.2007, tredje ledaren)

Kyrkomötet godkände kvinnoprästerskapet år 1986. Men kyrkomötet beslöt då också att det behövs rum för de manliga präster som har traditionell uppfattning av prästämbetet. Biskopsmötet beslöt i september 2006 att prästerna skall arbeta härefter tillsammans oberoende av kön. Det betyder att manlig präst inte kan längre vägra sig att genomföra altartjänst eller tjänsteuppdrag med kvinnlig präst.

Några som är optimister tror att kyrkan kan utföra ett viktigt förebyggande arbete för att polera den skamfilade offentlighetsbilden. De försöker stärka ledarskapet i församlingarna. De anställda i församlingar mår bättre än förr och konflikter förebyggs innan de blir så stora att de exploderar. Men de som är pessimister tror att splittring blir ännu djupare och grälandet skall fortsätta.


Protestantismen och kapitalismen

Referat av Kauko Puottula 30.10.2007

Tillbaka till rubriker
Juha Sihvola, Sata vuotta protestanttista etiikkaa. Suuntaviivoja. – Historiallinen aikakauskirja 3/2005. s. 253-256. Pääkirjoitus http://pro.tsv. fi/haik/haik305/paakirjoitus.pdf
Juha Sihvola, Maailmansisäisestä askeesista kapitalismin rautahäkkiin. Max Weberin vuosisadan takainen tutkimus protestanttisesta etiikasta herättää … yhä keskustelua kapitalismin hengestä. – Helsingin Sanomat 15.5.2005. D6

Juha Sihvola betraktar i sina ovannämnda artiklar vad som är den historiska och aktuella betydelse av Max Webers teori. Max Weber (1864-1920), berömd tysk sociolog och filosof, visar i sin undersökning "Den protestantiska etiken och kapitalismens anda" (1905) hur reformationen på 1500-talet betingades av samhällsförändringar i riktning mot kapitalistisk ekonomi. Weber uppfattade att religionen påverkar på något sätt attityd, beteende och verksamhet hos människor. Varför uppkom kapitalismen just i Europa, inte någon annanstans?

Weber skiljer på en magisk-utomvärldslig och en inomvärldslig askes i den religiösa sfären. Den förra formen utgörs av den utomvärldsliga munkaskesen inom olika religioner såsom katolicism och buddhism. Denna form av asketism förkastade segerviljan och kontrasteras mot den inomvärldsliga askesen (den senare formen), där protestantiskt och särskilt kalvinistiskt präglade religionsriktningar är dominerande. För Weber är det antagligen klart att en rationaliseringsprocess ligger bakom utvecklingen från utomvärldslig till inomvärldslig askes och den senares sekularisering till utilitarism.

Weber betonade att den kalvinistiska läran om predestination eller förutbestämmelse medverkade uppkomsten av kapitalismen. Enligt denna lära är frälsningen i Guds hand, människan kan inte inverka på det. Emellertid skaffade kalvinisterna visshet om sin frälsning. De tänkte att världslig framgång var ett tecken eller bevis på frälsningen.

Sihvola betonar att Weber inte förstått lutherdomen och dess betydelse. Därför är Webers bedömning av lutherdomen ensidig. Sihvola skriver också att inte alla som hade framgång med sina affärer varit asketiker och de fanatiska formerna inom kalvinismen inte medverkade ekonomisk tillväxt. Kapitalismen utvecklades bäst i de toleranta länder, där kyrkan hade avskilt från staten.

Man har glömt att till kapitalismen ingår också effektivitet, resultatansvar och målmedveten segervilja.


Dödahavsrullarna

Referat av Kauko Puottula 13.11.2007

Tillbaka till rubriker
Sebastian Relster & Michael Rothstein, Sanningen om Dödahavsrullarna. - Illustrerad vetenskap 12/1995. ("Kompendium", s. 51-55)

Så kallade Dödahavsrullarna som hittades år 1947 nära Dödahavet är ett av de största arkeologiska fynden på 1900-talet. En judisk domedagssekt - troligen esséerna - bodde i Qumrandalen, mellan Dödahavet och Jerusalem. De hade ganska omfattande litterär verksamhet: de kopierade eller avskrev gamla hebreiska texter och skrev nya texter. Det nämns i artikeln att de hade "ett förhistoriskt bokförlag". Deras liv i kollektiv eller samfund liknar på många sätt livet i ett kloster. Men där också levde några kvinnor med sina barn.

Sektens historia börjar ungefär år 160- 150 före Kristus. Sektens ställning var emot templet i Jerusalem och dess präster. Enligt sekten var prästerna i templet som avfällingar. Hela templet hade blivit helleniserat. Sekten hade planerat att erövra templet och därför berättar de sk. Krigsrullarna om den avgörande och slutliga kampen mellan ljusets och mörkrets söner.

Den tionde legionen av den romerska armen marscherar mot den isolerade bebyggelsen i öknen. Sektens medlemmar gömmer sina värdefulla skriftrullar i grottor som glömdes för 1900 år. Den romerska legionen dödade alla sektmedlemmar och brände centret ned till grunden år 68 efter Kristus.

Några forskare har påpekat att sektmedlemmarna i själva verket var de första kristna och drar slutsatsen att Vatikanen därför vill gömma dessa skrifter. Det är sant att esséerna och de första kristna har utvecklats från samma kulturella, religiösa och politiska miljö. Det är möjligt att resten av sektmedlemmarna gradvis blev kristna.


Socialt kapital

Föredrag av Kauko Puottula 27.11.2007

Tillbaka till rubriker

Kära vänner,

”Glatt hjärta ger god hälsa”,.. (Ords 17:22). Så här lyder förra delen av ett ordspråk. Vi kan uttrycka det också på annat sätt: God hälsa förbättrar och förlänger vårt liv.

Varför lever en svenskspråkig man här i Finland ungefär 9 år längre än hans närboende man som pratar bara finska? Vi alla vet att finlandsvenskarna är en språkminoritet i vårt land och i vårt samhälle. I allmänhet lever minoriteter i sämre omständigheter, förhållande än s.k. majoriteten. Men den regeln gäller inte här.

I undersökningar gjorda av Markku Hyyppä har visats att finlandsvenskarna har bättre hälsa och de lever längre än andra finländare. Resultatet är av statistisk betydelse. På manliga sidan lever finlandssvenskarna i genomsnitt 9 år längre än andra finländare. På kvinnliga sidan liten mindre, bara 4,5 år längre. Det måste nämnas också att finlandssvenskarna har bättre hälsa och de lever friskare i ålderdom.

Kustområde nära Vasa i Österbotten är ett väldigt intressant område eftersom de svenskspråkiga och de finskspråkiga lever nära varandra som närboende eller grannar där. I tvåspråkiga kommuner i Österbotten lever de svenskspråkiga män i genomsnitt 8,7 år längre än de finskspråkiga. Hos kvinnor är skillnaden mindre, bara 4,8 år.

Hur kan fenomenet tolkas och förklaras? Knappast kan det svenska språket och dess användning för sig själv förbättra hälsan och förlänga livet hos finlandsvenskarna. Knappast kan fiskätande för sig själv förklara så stora skillnader mellan dessa grupper. De andra undersökningarna har tidigare visat att egendom och utbildning förbättrar livet hos människor. Hälsan blir bättre och det förlänger livet. Men i detta fall finns det inte skillnader mellan grupperna i utbildning, yrkesområde och inkomst. Därför måste svaret på frågan hämtas på annat håll, nämligen i hemspråket och kulturtradition. Där finns vissa skillnader i saker som vi kan ställa under rubriken socialt kapital.

Inget hex-index kan mäta socialt kapital. Valutamarknaden kan inte reglera dess värde. Socialt kapital kan jämföras med anden som vandrar över vatten.

Här måste man betona sådana ord som förlitan eller förtroende, omsorgen och medborgerligt aktivitet mellan människor. Det är rent kvalitet av samfund. Medlemmar i samfund kan utnyttja socialt kapital. Ju mera socialt kapital hos samfundet, desto hälsare och längelevande människor där.

I själva verket är livslängden hos finlandssvenskarna ett slags världsrekord. De lever lika läng som de japaner som bor på ön Okinawa och isländare.

Undersökningen gjord av Hyyppä avslöjade att det finns ganska stora skillnader mellan dessa språkgrupper i kulturen och beteende hos människor.

Finländarna prioriterar mera arbetet, medan finlandssvenskarna värdesätter familj och gemenskap något högre. De finlandssvenskarna har mera bra vänner och de litar mera på andra människor än de finskspråkiga. De finlandssvenskarna är duktiga i olika organisationer och föreningar. Det finns inte bara skillnader i utbildning och egendom. Det är också viktigt att båda språkgrupperna utnyttjade samma sociala service och hälsovårdtjänst och på samma sätt.

Därför det är bra att äga mycket goda vänner, lita på människor, ta del i aktiviteter till exempel inom religion och hemtrakten (körsång, allsång). Hyyppä betonar också att s.k. talkoo-anden ska rehabiliteras och det borde stimulera medborgerligt aktivitet som ökar förtroende mellan människor.

Å andra sidan, de finskspråkiga känner ganska stora misstroende mot medmänniskor. De brukar dricka sprit och sådana drycker mycket för att vara på fyllan. Därefter kan följa i värsta fall olycksfall, våld och arbetsoförmåga.

Hyyppä tänker att uppfostran av barn i hemman förklarar många av dessa skillnader. De finskspråkiga barnen känner ganska bra piskan, alldeles för bra. Men de svenskspråkiga barnen har mindre erfarenheter av piskan. Därför lärar de sig bättre att lita på sina föräldrar.

Socialt kapital tillväxer småningom (ifall om det växer) under seklernas lopp. Ingen politiker eller beslutfattare kan ge direktiv av det. De svenskspråkiga sparar mycket pengar åt samhälle eftersom de har bättre hälsan och de håller sig längre i arbetslivet.

Migration inom landet och migration ur landet samt rotlöshet upplevt av människor förminskar vårt sociala kapital. Migration och rotlöshet har varit större hos finskspråkiga än hos svenskspråkiga.

Jag avslutar föredraget med samma ordspråk som jag började det. Ordspråket lyder i helhet:

”Glatt hjärta ger god hälsa, modlöshet suger märgen ur benen.”
”Iloinen sydän pitää ihmisen terveenä, synkkä mieli kuihduttaa ruumiin.”

Kauko Puottula
Tillbaka till inledande sida